Vi stiger in genom stora grinden på Helmutsrogatan och följer skylten till höger, som tar oss till Chokladstigen. Vid lott 10 finns ett stort krikonträd med en liten, rund ursprunglig plommonsort, som finns i flera olika färger. Det har förmodligen funnits fler krikonträd på kolonin. En tidigare kolonist på lott 21 berättar från sin barndom på 50-talet att på lotten tvärs över grusgången fanns ett jättestort träd med små, blåa, söta frukter, som hon mumsade på. Detta var förmodligen krikon. Krikon används på samma sätt som plommon och krikonmarmelad är en riktig klassiker! Finns också på lott 30.

På lott 15 står två äppleträd. Närmast stugan finns Filippa, som har fått sitt namn efter skollärardottern fröken Filippa Johannesen från Hunstrup på Fyn. Hon sådde några äpplekärnor i en kruka omkring år 1880. Äpplet, som har en ovanligt stark och god doft, plockas i slutet av september när skalets gröna färg övergår i rött. Närmast Chokladstigen står Sävstaholm, ett svenskt äpple som såddes på 1830-talet i Vingåker av trädgårdsmästare Wrongstein vid Sävstaholms gods.

Det stora trädet på lott 16 heter Husmoder, som enligt en arborist är minst 80 år gammalt. Det är en äpplesort känd från Tyskland och Frankrike sedan 1700-talet. I Sverige började den säljas 1896 i samband med att intresset för att odla fruktträd också i stadens villaträdgårdar och kolonilotter ökade.

På lott 17 står ett Cox Pomona, äpplet som svenskarna adopterade. Det uppdrogs av bryggare R. Cox 1824 i Buckinghamshire. I Skandinavien fick det stor framgång och blev handelsvara från slutet av 1800-talet.

Lott 18 har två äppleträd: James Grieve och Wealthy. Det förstnämnda kommer från Skottland och bär namn efter den man som odlade upp sorten och introducerade den år 1890. Wealthy kommer ursprungligen från en kärnsådd omkring 1860 av P.M. Gideon i Minnesota. Sorten kom till Sverige på 1880-talet.

På lott 19 står kolonins enda Laxton’s Superb: ett spännande namn på det gamla trädet. Sorten togs fram 1898 genom en korsning av Cox Orange och Wyken Pippin, som inte längre odlas. Bröderna som började sälja sorten hette Laxton, och började sälja äpplet på sin plantskola i Bradford år 1922.

Nu står vi vid hörnhuset på vänster sida under vår vandring uppåt Chokladstigen. Det är lott 30, och här finns ett så kallat Trillingträd, där tre äpplesorter har ympats på en stam. Det är Summerred, Aroma och Transparent Blanche. Summerred, också kallat Sommarglöd, togs 1974 fram på kanadensiska försöksodlingen Summerland som en korsning mellan McIntosh och Golden Delicious. Aroma är en helsvensk äpplesort som togs fram i Skåne 1947 som en korsning mellan Ingrid Marie och Filippa, medan klassikern Transparent Blanche som länge odlats i Baltikum kom till Sverige via Frankrike och Danmark redan i mitten av 1800-talet. Idag är det ett av världens mest planterade sommaräpplen.

Vi fortsätter Chokladstigen uppåt förbi odlingslådorna och kommer längst upp till lott 28 där ännu ett äppleträd av sorten Transparent Blanche växer sedan länge.

Om vi vänder tillbaka ner till stora grusgången och viker av söderut vid odlingslådorna, kommer vi strax fram till Bryggeristigen. Här följer lottnumren i omvänd ordning. Lott 61 har ett Melonäppleträd, som också kallas citronäpple och haratuta i Skåne. Sorten har sitt ursprung i Tyskland och spreds under 1700-talet till Danmark och vidare till Sverige.

På lott 60 finns ett fint träd med Victoriaplommon. Sorten kommer från England och är mycket riktigt uppkallad efter drottning Victoria. Den upptäcktes först i en trädgård i Alderton, Sussex och infördes i handeln 1844 av plantskoleägare Denyer under namnet Denyer’s Victoria. Under senare delen av 1800-talet blev sorten snabbt populär i Sverige.

På Lott 59 står ytterligare ett äppleträd av sorten Husmoder.

På lott 56 finns bara ett äppleträd, men det är desto större, och har säkert funnits där under många decennier. Bramley är en engelsk äppelsort, uppkallad efter en tidigare ägare till den trädgård i Southwell, Nottinghamshire, där det ursprungliga trädet planterades från en kärna år 1809 och fortfarande står kvar. Här finns också ett plommonträd av sorten Victoria.

Lott 54 har två äppleträd, nämligen Gyllenkroks Astrakan och Sävstaholm. Astrakanträdet, som verkar vara kolonins enda av den sorten, har fått sitt namn efter släkten Gyllenkrok på gården Regnaholm i Finspång, där det uppkom på 1700-talet.

Vi fortsätter Bryggeristigen neråt och kommer till nästa trädgård på höger hand, nämligen lott 50. Här står ett gammalt knotigt plommonträd av sorten Opal. Det är ett vanligt plommon på kolonin och, är en svensk sort som togs fram av Alnarp 1925 och är klassad som svenskt kulturarv.

Tvärs över gången har vi lott 49 med sitt Cox Pomonaträd. Man kan säga att svenskarna adopterade äpplet, och att det kan ses som en kulturgärning att bevara gamla Cox Pomonaträd.

Lott 48 kan skryta med ett träd som även experterna gått bet på. Troligen är det vänstra trädet av sorten Cellini. Äpplet, som kan börja plockas i början av oktober, är en sort som sägs ha sitt ursprung runt 1828 i Vauxhall, England. Trädet till höger är ett Cox Orange, ännu en äpplesort av av brittiskt ursprung som kom till Sverige 1865. Också den här uppskattade sorten kan vi tacka bryggare Richard Cox för.

Nu tar vi lotten till vänster, nämligen 47. Här finns hela tre äppleträd, ett Cox Pomona, ett Alice och ett träd av sorten Kim. Alice är ett svenskt äpple, som mognar tidigt på säsongen. Efter tuffa vintrar i början av 1940-talet blev det en viktig uppgift att ta fram nya äpplesorter, som klarade svenskt klimat. Alice korsades då fram utifrån Ingrid Marie. Kim är en korsning av sorterna Cortland och Ingrid Marie och har fått sitt namn efter initialerna till dessa sorter. Kim är en svensk sort som förädlades fram i Skåne på 1970-talet.

Nästa trädgård att besöka är lott 46. Här finns en annan riktig raritet – Göteborgs Flickäpple, som odlats i Göteborgstrakten sedan 1800-talets början eller ännu längre. Ursprunget skall vara en kärna av den mycket äldre sorten ’Grågylling’, det är med andra ord helsvenskt. Göteborgs Flickäpple lär bara finnas kvar i ett fåtal exemplar i Göteborg och vi kan glädja oss åt att ett av dem finns hos oss. Här står också ett gammalt Victoriaplommonträd.

Slutligen stannar vi vid lott 45. Längst till vänster om stugan står ett Husmodersträd. Vid altanen finns ett lite mindre träd, nämligen James Grieve.

Rundvandringen är slut för den här gången. Välkommen tillbaka!